En drog som ger skenvishet

“Ja, Faidros, det finns en egendomlighet med skriften som den faktiskt har gemensam med måleriet: också dess gestalter står där som levande, men om man ställer en fråga till dem iakttar de en högtidlig tystnad. Det är likadant med skrivna tal: du kan tycka att de talar som tänkande varelser, men om du frågar något för att förstå vad de säger, då meddelar skriften en enda sak, alltid densamma.”

När Platon skrev dialogen Faidros hade väl skriften existerat minst en 3000 år redan, men grekerna tillägnade sig skrivkonsten sent, först några hundra år efter utvecklandet av det grekiska alfabetet. Nu lagrade man inte längre kunskap med minnestekniska formler utan med hjälp av skriven text. Sokrates, Faidros samtalspartner, levde i brytpunkten mellan en talspråks- och en skriftspråkskultur och han gillade inte vad han såg, detta skulle innebära slutet för vår civilisation. Och det hade han ju fullständigt rätt i även om vi nu, med några tusen års erfarenhet av skriftspråkskultur, kan tillåta oss att förhålla oss något skeptiska till hans slutsatser:

IMG_1105
Sokrates

“När man lär sig dem [bokstäverna] försummar man nämligen minnet, vilket leder till glömska, för i förlitan på skriften låter man sig påminnas av främmande tecken utifrån, inte inifrån av egen kraft. Du har alltså uppfunnit en drog som inte hjälper människan att stärka minnet, utan hjälper henne att påminna sig. Dina lärjungar ger du skenvishet, inte sann vishet. De kommer att läsa mycket utan att bli undervisade, de kommer att skenbart inse mycket men för det mesta inte fatta någonting; de kommer att bli odrägliga att umgås med och bli skenvisa, inte visa.”

Det är väl ungefär samma argument som man hör idag när farhågorna med internet ventileras, särskilt kommentaren att ungdomarna kommer bli odrägliga att umgås med om vi ger dem fri tillgång till internet. Man bör nog ta det med en nypa salt när Katarina Bjärvall i DN citerar den kanadensiska psykologen Mari S Swingle som menar att:

”… digitaliseringen hotar så viktiga värden som människans känslighet, sinnlighet och varseblivningsförmåga; vårt minne, tankekraft, inlärning och intelligens; vår kreativitet och innovationsförmåga, ja, i grunden hela vår utveckling och fortlevnad som art.”

Vi har hört det förr. Och idag står vi där Sokrates en gång stod, i brytpunkten mellan två kulturer. Den kanadensiske mediateoretikern Marshall McLuhan beskrev detta för snart 60 år sedan. I en TV-intervju från 1960 förklarar han att vi nu lämnar “the book culture” och träder  in i ”the electronic era”. Internet fanns förstås inte när McLuhan beskrev vart vi är på väg men är den naturliga konsekvensen av den integrering av elektroniska medier han såg vara på väg, “the circuitry” som han kallade det. Och detta att inte enbart ett medium ersätts av ett annat – tal av skrift, skrift av elektronisk kommunikation – utan att det förändrar hela samhället, vilket följer av att ett verktyg, elektroniskt eller inte, aldrig är ideologiskt neutralt, är vad som är så skrämmande. Ett exempel från skolan:

Tablet_with_Cuneiform_Inscription_LACMA_M.79.106.2_(3_of_4)
Spjutspetsteknologi

I och med införandet av digitala skrivverktyg som också är multimodala (de är inte enbart skriftbaserade utan bygger i lika hög grad på ett bild- och teckenspråk som går bortom bokstaven) och inte sällan samma verktyg som används för underhållning, har gränsen mellan skola och fritid luckrats upp samtidigt som definitionen av vad en “text” är eller hur den ska se ut i lika hög grad ligger hos tillverkaren av verktyget (Apple, Google) som hos användaren (eleven) som hos beställaren (läraren). När en produkt förs in i lärandeprocessen måste processen i viss mån anpassas efter produktens förutsättningar – detta gällde när man använde lertavlor eller blyertspenna och kollegieblock, och i lika hög grad när man använder laptops. Välskrivning var ett relevant inslag i undervisningen när man skrev med bläck: syftet var att undvika bläckplumpar och producera en läslig handstil. Planering av texten i förväg fyllde också sin funktion då omskrivningar var tidsödande och kostsamma. När texten väl var klar var den verkligen klar: uttryck som “ristat i sten” och “svart på vitt” vittnar om något definitivt, en text som nått fram till sitt slutmål och är vad den är. Den text som skrivs digitalt är efemär på ett helt annat sätt och kan alltid redigeras. Den har alltid potential att vara ett “work in progress”: ny teknik förändrar inte bara textens produktionsvillkor, vilket kräver att man undervisar i skrivning på ett annat sätt, utan omdefinierar också vad en text är.

Vi kan aldrig få tillbaka den värld vi hade. Lika lite som Sokrates kunde avskaffa skriften (även om han gärna hade velat), lika lite kan vi avskaffa internet eller ens låtsa som om det inte finns. Även om vi själva skulle välja att inte använda det har det likväl förändrat hur vi förstår världen och hur vi förhåller oss till varandra. Man kan, om man vill, gå så långt som att hävda att maskinen inte längre är människans förlängning, människan är maskinens förlängning och allt som återstår av människan är vad medierna kan lagra och kommunicera. Ta bort internet och du tar bort människan. Vi har idag ingen möjlighet att existera utanför detta globala nätverk. Datorn har ingen avstängningsknapp. Detta enligt den tyske medieteoretikern Friedrich Kittler. Och när man börjar studera Kittler, det är då det blir riktigt intressant.

Bjärvall, Katarina, ”Jakten på Pikachu hotar våra sinnen”, DN, 20 augusti 2016 http://www.dn.se/kultur-noje/jakten-pa-pikachu-hotar-vara-sinnen/
CBC TV – Explorations (Program) – The World is a global village 1960 https://www.youtube.com/watch?v=F7WXagEHFFI
Kittler, Friedrich, Maskinskrifter, Anthropos, 2003
Platon, Faidros, Skrifter 2 (översättning Jan Stolpe). Atlantis 2001
Selander, Staffan & Gunther Kress, Design för lärande – ett multimodalt perspektiv, Norstedts, Stockholm 2010.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s