PISA, matteproven och ekonomin

I PISA-undersökningar, rapporteras det, uppvisar svenska skolelever allt sämre resultat inom de områden där kunskapsnivåer mäts: matematik, naturvetenskap och läsförståelse, och sedan 2012 även problemlösning. Syftet med dessa undersökningar är enligt skolverket att utröna i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Man vill se hur dessa ungdomar klarar att på ett konstruktivt sätt analysera, resonera och föra fram sina tankar och idéer. Eller som OECD, organisationen bakom PISA-testerna, själva uttrycker det: ”to what extent students […] can apply their knowledge to real-life situations and be equipped for full participation in society”. God läsförståelse, kan man förstå, är en förutsättning för att fullt ut kunna delta i samhället. Att vara någotsånär bevandrad i naturvetenskap hjälper en också att begripa hur världen är beskaffad, även om det estetiska som borde kunna fylla en viss funktion i detta avseende lyser med sin frånvaro. Men matematiken? Förutom nödvändiga grundläggande kunskaper, på vad sätt hjälper den oss att möta framtiden, att föra fram våra tankar och idéer och att fullt ut kunna delta i samhället? Frågan är relevant eftersom matematiken ofta lyfts fram som ett av de allra viktigaste skolämnena, ett ämne som sällan eller aldrig behöver försvara sin plats i kursplanen och det man alltid fokuserar på när just PISA-resultaten ska diskuteras. Simon Jenkins, Guardianskribent och f.d. redaktör för The Times, liknar denna fixering vid en mattekult och närmast en statsreligion: ”Stuff the little blighters full of maths, they demand, and Britain will again rule the world. Square the hypotenuse, and Johnny Taliban will beg for mercy.” (Guardian den 18 februari 2014). Grunderna till dessa resonemang får sökas i antikens Grekland samtidigt som debatten blir begriplig först när man inser att det inte så mycket handlar om att rusta våra ungdomar för framtiden som att få ordning på finanserna och skapa stabilitet i ekonomin.

Click image for license details
Click image for license details

Vid ingången till Platons akademi i Aten ska man ha kunnat läsa: ”Ingen som är oskolad i geometri må här inträda”. Det verka förvånande att man såg geometrisk och matematisk kunskap som en förutsättning för att kunna föra filosofiska diskussioner utifrån dialektiska metoder men matematik är ett synnerligen abstrakt ämne och just det abstrakta tänkandet har sedan antiken erhållit en särställning. Enligt Platon är våra perceptioner inte att lita på. De visar oss endast en imperfekt värld, en skenbild av verkligheten, medan intellektet, förmågan att resonera, kan ge oss kunskap om hur världen egentligen är beskaffad. Intellektet kan sätta oss i förbindelse med idéerna bakom det vi kan erfara med våra sinnen och matematiken är särskilt lämpad för detta ändamål eftersom den hjälper oss att bringa klarhet i sinnesintryck som strävar åt olika håll. Om du känner på ditt finger, säger Sokrates i Platons Staten, så märker du att det både är mjukt och hårt på samma gång. Själen blir förvirrad av detta och tar beräkning till hjälp för att utröna om det den upplever är en sak eller två. Samma sak gäller för tal: talet ett har karaktären av att vara ett och ett oändligt antal på samma gång, vilket också gäller för de övriga talen. Då kalkylering och aritmetik är helt inriktade på tal leder de oss därför uppenbart mot sanningen. I Of the Conduct of the Understanding skriver den engelske 1600-talsfilosofen John Locke att det är alltför vanligt att vi endast ser en sida av saken, endast läser ett slags böcker, endast samtalar med en sorts personer. För att undvika att förvandlas till enkelspåriga människor måste vi närma oss resonerandets och argumentationens konst på samma sätt som vi skulle göra en matematisk bevisföring: genom att väga alla argument mot varandra för att på så sätt skapa oss en bredare förståelse. När man väl är tränad i resonerandets konst kan man överföra denna till livets övriga områden. Matematiken var för Platon och Locke i första hand inte till för sin egen skull. Poängen med undervisning i matematik är inte att vi alla ska bli matematiker, vilket Locke också påpekar, utan helt enkelt för att göra bättre människor av oss.

Är det denna syn på matematiken, som en väg att förvandla oss till intelligentare och inte minst dygdigare och mer välfungerande medborgare som OECD tagit fasta på? Det kan verka så utifrån deras syftesbeskrivning. Men om detta är det övergripande målet borde väl träning i medborgarskap, kritiskt tänkande och beslutsfattande vara mer lämpat för att uppfylla syftet och varför inte inom ramen för ämnet filosofi, något som filosofiprofessorn Matthew Lipman föreslår i boken Thinking in Education. Amy Gutman, doktor i statsvetenskap och rektor för University of Pennsylvania, lyfter i artikeln ”Democracy and Democratic Education” fram vikten av både förmågan att resonera logiskt och att besitta karaktärsstyrka. Den som saknar ”moral character” rationaliserar sitt självintresse genom att använda moraliska argument för att vinna egna fördelar medan den som inte kan resonera logiskt riskerar att styras av auktoriteter och av gammal vana. Ett ensidigt fokus på logik, eller för den delen på matematik, är inte tillräckligt. Snarast riskerar det att göra mer skada än nytta; därom är Gutman och Locke överens.

Att i ljuset av detta lägga så mycket energi på några provresultat i matte verkar ganska enfaldigt. Ett skäl kan naturligtvis vara att matematik på ett sätt är väldigt handfast. Det är lättare att bedöma och betygsätta än något så vagt och nebulöst som kritiskt tänkande (Simon Jenkins: ”British governments, gripped in the vice of targets, crave quantification. They have thus made what is measurable important, rather than what is important measurable.”). Men det egentliga skälet är snarare ekonomin. Den svenska PISA-debatten kretsar ensidigt kring ekonomisk tillväxt och i förlängningen verkar det handla om själva nationens fortlevnad. På regeringskansliets hemsida den 6 september 2011 påpekar utbildningsminister Jan Björklund att duktiga ingenjörer, forskare och ekonomer behövs om Sverige ska vara ett framgångsrikt land, varför de sjunkande resultaten i matematik måste stoppas: 2,6 miljarder ska därför läggas på mattelyftet. I SvD den 15 februari 2013 skriver en rad företrädare för akademin och industrin att svenska elevers matematikkunskaper är en avgörande fråga för Sveriges tillväxt och våra möjligheter att bli en kunskapsnation i världsklass. Bristande matematikkunskaper är rent av ett hot mot den svenska välfärden. Den 2 maj 2013 refererar Svenskt näringsliv ordföranden för OECD:s utbildningssekretariat Dirk Van Dammes uppfattning att sämre matematikkunskaper leder till en procents lägre BNP-tillväxt eller i reda siffror (för Sverige) 35 miljarder. Den 2 mars 2014 meddelar Jan Björklund på DN Debatt att regeringen vill införa en skattefri examenspremie på upp till 75 000 kronor för den som väljer att utbilda sig till lärare i matematik eller NO-ämnen. Slutsatsen är att ”Sverige har inte råd med dåliga kunskaper i matematik och NO”. Bortsett från att det saknas koppling mellan höjda PISA-resultat och ökad BNP är det trots allt OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development vars huvudsakliga mål är välstånd genom ekonomisk tillväxt) som står bakom proven och de testar heller inte länder eller nationer utan ekonomier, ”70 economies”. Syftet att förbereda ungdomar för ”full participation in society” är nog inte så mycket för individens bästa som för samhällets, och när ekonomin är allenarådande och goda matematiska kunskaper antas vara en förutsättning för fortsatt tillväxt är det inte så konstigt att sjunkande matematikresultat och sämre PISA-rankning uppfattas som ett förebud om en annalkande apokalyps.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s