En ny skola eller mer av samma?

Att skolan krisar kan man läsa om dagligen och stundligen, inte minst i DN de senaste veckorna. Olika förslag till lösningar förs fram: återförstatligande, höjda löner, höjd skolpeng, högre antagningskrav till lärarutbildningarna, mindre undervisningsgrupper, mer läxor (!), tidigare betyg, fler nationella prov … men allt detta är nödlösningar för att försöka rädda ett system som inte längre fungerar. Senast idag konstaterar nationalekonomen Magnus Henrekson i DN att dessa snabba lösningar inte gör mycket nytta, utan att ”Det enda rimliga är att utgå från dagens system och vidta ett antal åtgärder som gör att de inblandade drar åt rätt håll”. Men vad tjänar det till att utgå från dagens system om det är systemet självt som är problemet? Ständiga reformer skapar stress, inte minst när man konstant reformerar sönder det system man arbetar inom, men lösningen kan inte heller vara att hålla fast vid något som man vet inte fungerar enbart för att skapa arbetsro. Systemet fungerar inte, men det beror inte på att det är något fel på systemet. Tvärtom, det är alldeles utmärkt, det är ett genialt system, men det hör hemma i en annan tid.

Samhället ser inte likadant idag ut som det gjorde för ett par hundra år sedan. De krav som ställs på oss är inte desamma som de en gång var. Ändå är skolan, som ju ska fostra ungdomarna till ansvarsfulla samhällsmedborgare, huvudsakligen utformad enligt samma mönster som vid folkskolans inrättande 1848. Till exempel är två av de saker som i grunden har förändrat vår roll i samhället teknikutvecklingen och synen på medborgaren som individ med förmåga att forma sin egen tillvaro. På bägge dessa punkter är skolan som den alltför ofta ser ut och trots goda intentioner närmast kontraproduktiv.

4324967567_e471b1592b_o
Klassrum ca 1930
cc Elgin County Archives

Skolans traditionella struktur är avsedd att inpränta vissa normer och lära ut vissa färdigheter: att anpassa sig till ett system, att komma i tid, att kunna läsa, skriva och räkna på en tillfredsställande nivå. Därför har man ett schema och närvaroplikt. Därför har man klassrum. Därför har man nationella kursplaner och standardiserade prov. Detta system är utmärkt anpassat för att utbilda tjänstemän som mer eller mindre oberoende av vilken arbetsgivare man tar anställning hos från dag ett kan ta plats bakom ett skrivbord och utföra sina arbetsuppgifter. Standardiseringen är relevant endast om det finns anledning att tro att tjänstemännen kommer att arbeta på annan ort än den där de har utbildats, och mycket riktigt uppstod och förfinades systemet under det brittiska imperiet där en ung man utbildad i Sheffield eller Rangoon utan problem skulle kunna placeras på ett kontor i Bombay eller Hong Kong. Utöver detta avsåg systemet att gallra ut de mindre lämpade, vilket är själva poängen med prov och kunskapstester. De som inte uppnådde en tillfredsställande nivå erhöll ingen examen och uppmanades att ägna sig åt något annat. De som klarade att prestera under stress – vilket är vad man gör när man skriver prov – var extra lämpade att skickas till krigszoner där ett starkt psyke borgade för bättre prestationer. Ett högt provresultat skulle lika gärna kunna vara ett mått på mental konstitution som på kunskapsnivå.

SWW-classroom1
Klassrum ca 2010
cc Thedofc

Världen ser inte ut så idag, det är inte den typen av medborgare vi vill utbilda, men skolan har till sin grundläggande struktur inte förändrats. Är det då förvånande att det uppstår problem? Att den sociala segregeringen ökar? Och är det troligt att man kan lösa problemen med mer av samma: med fler prov, med hårdare tag och med mer katederundervisning? Det är rimligt att anta att ju längre ett samhälle rör sig från de ideal som utmärkte imperiebyggande och preussisk kadaverdisciplin, desto större problem kommer man få i en skola som är skapad för att inpränta just dessa ideal i eleverna. Vad skolan måste göra är att hitta former som motsvarar läroplanernas människosyn och som är anpassade till vår tid. Men hur skulle sådana former kunna se ut? Fortsättning följer.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s